En ovälkommen gäst

Jaha nu var det två tre veckor sedan ja skrev något här på bloggen o om ja ska vara ärlig så har ja inte haft så stor lust att skriva något heller..Men ja har inte gjort så mycket ..Mest varit hemma med Sufyaan o promenerat ganska mycket både ute o hemma på gåbandet vilket är bra de iallafall för ja känner mig i lite bättre form o har tappat ett par kilon Alhamdulillah!..Ja har känt mig nere från o till den sista tiden nu o de har varit lite jobbigt..Ja har nämligen en ovälkommen gäst i mitt liv som  heter ångest o då menar ja rikig ångest!..Ja har sedan ja var 18 år gammal lidit av både panik ångest syndrom o generaliserad ångest syndrom som har haft en stor inverkan på mitt liv..Den generaliserade ångesten är nog värre på det sättet att det är en ångest som finns där nästan hela tiden o går liksom inte o få bort känns det som..Medans panik ångesten känns väldigt jobbig för stunden men försvinner fort..Den generaliserade ångesten gör så att ja  hela tiden  har något att oroa mig för från litet till stort..Är det inte de ena så är det de andra..Den gör ju oxå så att ja/man blir lättare arg, ledsen, stressad, osäker på mig sj mm..Sen har ja även fått andra besvär pg av ångesten som sömnbesvär, magbesvär, spända käkar mm..Ja de har liksom blivit kaka på kaka..I vissa perioder är min ångest väldigt stark o jobbig o handikappande så att man känner att man nästan inte står ut med att vara sig sj  o ibland känns den inte så stark så man känner att man kan leva med den iallafall men tänker ja efter så finns den  alltid där i bakhuvudet..Men Alhamdulillah! de finns dom som har det värre..Ja är aändå glad att vara jag Alahmdulillah!..Nog om de nu..Ja behövde bara skriva av mig lite om något som är lite jobbigt för mig..